Hanna

Kvart i nio samlades vi i klassrummet för att äta frukost. Det var väl inte så organiserat och alla hade typ inte ens med sig frukost men det var mysigt ändå. Sen fick vi betygen innan vi skulle till Rålambshovsskolans aula i närheten för att ha avslutning.

På avslutningen var det lite sång, lite bilder, videoklipp och lite tal. Sen kom det till den delen som jag blev så grymt sur och ledsen över. De sa att de skulle dela ut ett speciellt omnämnande till de två som hade fått alla MVG, då tänkte jag att då skulle jag alltså upp på podiet och jag blev förväntansfull. De ropade upp Nida och någon Linus!!! Vad hände med mitt namn liksom? Jag fick ju MVG i alla ämnen!! Jag försökte låtsas som ingenting men det gick inte. Jag höll inne tårarna i början men sen sa lärarna omkring att det måste ha blivit något fel vid nomineringen och att jag kunde få stanna till avslutningen efter. Kiss my ass rent ut sagt att jag skulle stanna en timme typ och sen sitta där för att få gå upp på podiet och få applåder från människor jag absolut inte känner. Inte en chans. Då kom tårarna. Och de slutade inte komma heller. Efter avslutningen stod alla lärare där ute och sa hej då, jag ignorerade allihopa, inte ens ett ursäkta fick jag, bara bortförklaringar. Sen, när vi klivit på bussen och den hade börjat åka, så är det någon som springer efter och knackar på dörren. Jag ber busschauförren stanna och där står Therese med ett diplom i handen, hon försökte krama mig men jag tog diplomet och gick in i bussen, tur att hon inte skulle med bussen...

Jag vet att jag kanske överreagerar men det är inte bara det att de glömde bort min ansträngning och mitt engagemang i skolan, det känns inte som om någon här hemma bryr sig att jag har fått 11 MVG av 11 betyg. Andra i klassen får pengar för sina betyg, jag får inte ens en blomma. Jag orkar inte anstränga mig om ingen förutom jag själv märker det. Men JAG vet i alla fall vad jag kan och att jag slår alla sam-klasser med hästlängder.

Här är i alla fall mina fina betyg (om någon nu bryr sig):


Och här är diplomet jag fick (på busshållplatsen):

Kan vara bra att ha när man ska söka nytt jobb i höst...

Nu ska jag försöka lugna ner mig lite grann, jag har firat sommarlovet med, hör och häpna: en risifrutti! Ah, jag är bara så irriterad på allt.

Andas in....andas ut...